Ring
jag kanske svarar
skriv till mig
och hoppas på att det kommer rätt
försök lite till
det kan gå

Mina läppar har fastnat i varandra min röst är ännu för torr
min ord fortfarande tomma och händerna darrar
väntan
en enda lång väntan
mina fötter förlamade benen vill springa långt långt
långt härifrån
min kropp stel blind döv stum


Ring inte
ingen kommer svara
skriv inga brev
de kommer aldrig komma fram
försök aldrig igen
det är för sent

Innan jag sluter mina ögon
och sakta faller
ner
undan
bort
Visa mig
jag ser inte
viska
jag hör inte
Tryck
snälla
andas
nej
fall
gå sönder

Hon
Står där
Livs levande
Men ändå utan att förstå

Hon finns inte
Ett hål
Bland andra hål
Är vad hon är
Hon har aldrig funnits

Tittar ner
Ser ingenting
Ingenting mer än de svartaste
Av stenar

Av sten är hon gjord
Av sten bygger hon sina känslor
Faller hårt
Mot marken

Ord
Torra ord
Som formats av det kladdiga bläcket
Nerklottrade på ett vitt papper
Med trasiga hål

Faller sakta
Slår sig mot marken
Hatar att otillräckligheten
Äter henne inifrån

Stannar upp
Försöka förstå
Försöka förstå
Det som inte går att förstå

Igår firade jag Henrik Berggrens födelsedag med tårta, silverstjärnor och Saturday Night Engine.

Det var fint.

Väldigt fint.

Men jag trodde jag hade tid.

Jag tog inte vara på den fina känslan.

Jag har bara mig själv att beskylla.

Jag är trött på allt.

Nej.

Det blir inte bättre av att gömma sig under täcket

och tänka att jag aldrig kommer bli värd någon.

Och det blir inte bättre

av att dra på Broder Daniel på högsta volym.

Lyssna till Henriks röst

Full av lika mycket ångest som mina dagar.

Låt mig inte tro att allt ordnar sig

det blir bara värre.

Nej.

Jag har inte slutat le åt Lars Eriksson fantastiska framträdande i TV4:s IDOL igår.

Jag blir bara lite besviken, att ingen har tänkt den här tanken innan.

Lars visade var det där skåpet ska stå, och juryn verkade inte ens förstå att han drev med hela den här grejen.

Och nej.

Jag kan inte tycka att det var ett dugg pinsamt, i så fall tycker jag det är mer pinsamt när man inte tror på det oseriösa någon gång.

"Vill du vinna Idol?"

"Nej"

Ps. Jag är ledsen om det inte blev ett så vackert skrivspråk idag, men det där lyckoruset sitter fortfarande i. Ds.

Jag börjar faktiskt tro det.
När ni är med mig.
Och molnen blåser bort.
Och stjärnorna syns.
Det finns nåt mer.
Även om det är svårt att tro.

"Du kanske tycker jag verkat borta i tankar
det kanske stämmer
som om jag hade nåt bättre för mig
som om jag inte lyssnade längre
och det gör jag inte heller när jag tänkte på en ängel
Hur kan det va snöflingor i april,
hål i skorna och jag går i ösregnet
och bilarna kör nästan över mig men jag märker inget
och nu går hon runt här inne i huvudet
och jag går mot henne vart jag än går

Jag är kär i en ängel
Hon ser rakt igenom mig
och det verkar som solen aldrig når
längre än dit min Natalie går
Jag är i en ängel
Hon ser rakt igenom mig
Find More lyrics at www.sweetslyrics.com
och det verkar som solen aldrig når
Aldrig längre än dit min Natalie går
Aldrig längre än dit min Natalie går

Men hennes vänner på restaurangen
tror de tyckte jag var dum i huvudet
men jag visste att hon inte brydde sig.
Jag går mot henne vart jag än går
Jag är kär i en ängel
Hon ser rakt igenom mig
och det verkar som solen aldrig når
längre än dit min Natalie går
Jag är kär i en ängel
Hon ser rakt igenom mig
och det verkar som solen aldrig når
Aldrig längre än dit min Natalie går
Aldrig längre än dit min Natalie går"

Källa: www.sweetslyrics.com/634459.Håkan%20Hellström%20-%20Kär%20i%20en%20Ängel%